Domar
Länkarna nedan kräver inloggning till JP. Om man inte har en sådan så kan man begära ut handlingen med målnummer hos domstolen.
Vedeldning - domslut
MÖD 2003-08-28, målnummer M5480-01, Mölndals kommun
Begränsning av småskalig vedeldning i tätbebyggt område. Av hänsyn till grannarna förelade en miljönämnd en fastighetsägare att begränsa eldningen i en kakelugn till vissa tider och vissa väderleksförhållanden. MÖD delade underinstansernas uppfattning om att småskalig vedeldning i tätbebyggda områden endast får ske i mycket begränsad uppfattning. Det faktum att bidrag har erhållits för att installera en s.k. miljögodkänd eldstad ansåg MÖD inte begränsar möjligheten att ställa ytterligare krav på försiktighetsmått. Länk till JP
MÖD 2011-10-14, målnummer M2495-11, Storumans kommun
Vedeldning i bagarstuga kunde tillåtas visst antal dagar mellan bestämda klockslag, istället för totalt eldningsförbud. MÖD ansåg att det fanns skäl till att förelägga hembygdsförening att begränsa vedeldning så som nämnden gjort, men att ett totalt eldningsförbud som framgick av länsstyrelsens och MMD avgörande ansågs för ingripande. MÖD resonerade att eldning bör tillåtas två dygn per vecka och att varje eldningstillfälle får pågå i åtta timmar. Ett totalförbud under en kortare tidsperiod ansågs också lämpligt. MÖD upphävde MMDs och länsstyrelsens beslut och fastställde nämndens beslut. Länk till JP
MÖD 2011-12-27, målnummer M7119-11, Trelleborgs kommun
Totalt förbud mot vedeldning i kakelugn ansågs alltför ingripande. Klagande besvärades av grannfastighetens eldning i kakelugn. Länsstyrelsen beslutade därmed om att försiktighetsmått behöver vidtas för att begränsa vedeldningen. Eldningen begränsades till sju månader på höst, vinter och vår samt till ett tillfälle per vecka. Eldning fick heller inte pågå i mer än fyra timmar och inte då vinden låg på mot klagandes fastighet. Klagande överklagade beslutet till MMD och yrkade om ett eldningsförbud. MMD menade att grannens skorsten inte var tillräckligt hög och klagande vann bifall om ett totalt eldningsförbud. Domen överklagades till MÖD som gjorde en undersökning på plats. Mot bakgrund av husens avstånd i förhållande till varandra samt med beaktande av den investering som grannarna lagt på sin kakelugn fann MÖD att ett totalt eldningsförbud var allt för ingripande. De försiktighetsmått som länsstyrelsen kommit fram var väl avvägda i detta fall. Länk till JP
MÖD 2024-03-06, målnummer M14503-22, Kävlinge kommun
Vedeldning gav upphov till sådana olägenheter att det fanns skäl att förelägga om ytterligare försiktighetsmått. Klagande besvärades av röklukt från grannens vedpanna. Miljönämnden beslutade att förelägga ägaren till fastigheten att endast använda torr ved vid eldning i pannan samt att eldning endast fick ske då det inte blåser mot grannfastigheten. Även om det inte rörde sig om trivseleldning så ansåg MÖD att det fanns skäl till att förelägga ägaren att vidta ytterligare försiktighetsmått för att begränsa olägenheter som vedeldningen gav upphov till. MÖD återförvisade målet till nämnden för fortsatt handläggning. Länk till JP
Hästallergen - domslut
MÖD 2024-11-01, målnummer M15117-23
Viss omgivningspåverkan från hästhållning får accepteras på landsbygd. Domen gällde klagomål på hästhållning på den intilliggande fastigheten och den klagande uppgav att hen besvärades av allergi, ljud, flugor och lukt. Domstolen ansåg att det skyddsavstånd om 10 meter som tillsynsmyndigheten hade beslutat om var tillräckligt. Vidare konstaterade domstolen att viss omgivningspåverkan från djurhållning får accepteras på landsbygden. Länk till JP
MMD 2010-06-08, målnummer M1399-09
Hästgård i närheten av villabebyggelse utgjorde inte en olägenhet. Ett antal fastighetsägare klagade på olägenheter i form av lukt och allergener från en hästgård. Hästgården låg i lantlig omgivning men i direkt anslutning till detaljplanelagt område och omgiven av villabebyggelse. Den närmaste hagen låg mellan 50 till 100 meter från klagandens fastigheter. Mot bakgrund av den aktuella vindriktningen, områdets karaktär, att hästarna rörde sig fritt på ett större område samt med beaktande av avståndet mellan de klagandes fastigheter och hästarna fann miljödomstolen att hästhållningen inte kunde anses medföra olägenheter för de boende enligt miljöbalken. Länk till JP
Fukt och mögel - domslut
Föreläggande om vite för att åtgärda mögel i badrum. Efter flertalet klagomål på en fastighet utförde miljönämnden tillsynsbesök. Enligt inspektionsrapporten fanns det synlig mikrobiell påväxt i flera lägenheter och bristande ventilation och fuktindikation. Miljönämnden beslutade därför att förelägga fastighetsbolaget att inkomma med åtgärdsplan för att åtgärda badrummen med fuktsäker vägg och golvkonstruktion som gör att mikrobiella skador under normala omständigheter inte kan uppkomma. Åtgärdsplanen skulle utföras av fackman med dokumenterad kompetens. Fastighetsbolaget överklagade beslutet och menade att det är beteendet hos hyresgästerna och bristande städning som orsakat fukt- och mögelproblematiken. MÖD gjorde ingen annan bedömning än underinstanserna och fastslog miljönämndens beslut. Länk till JP
MÖD 2023-05-02, målnummer M1095-23, Stockholms kommun
Nämnd uppfyllde inte sitt tillsynsansvar gällande klagomål om mögel i bostad. Klagomål gällande bristande inomhusmiljö i bostad. Vid miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsynsbesök förekom synligt mögel eller missfärgningar vid kökets sparksockel samt under underskåp. Indikerande fuktmätningar visade att materialet var torrt och ingen fukt mättes i tak, väggar, golv eller skåp. Ventilationen uppfyllde Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och någon ljud- eller luktstörning kunde inte observeras vid inspektionen. Bostadsrättsföreningens fastighetsförvaltare mejlade nämnden om att de försökt boka en tid för åtgärd avseende mögel genom rekommenderat brev till klagande men att hon inte svarat. Klagande å andra sidan menade att hon ringt och lämnat återbud. Nämnden avslutade ärendet i den del det avsåg klagomål om mögel utan ytterligare åtgärd.
MÖD konstaterade att det inom ramen för aktuellt ärende endast fanns ett dokumenterat tillfälle där bostadsrättsföreningen försökt åtgärda den konstaterade olägenheten avseende mögel. Enligt domstolen gav bostadsägarens journalanteckning stöd för hennes uppgift att hon, i vart fall på grund av smittorisk, var förhindrad att ta emot hantverkare i sin bostad vid det aktuella tillfället. Under dessa omständigheter kan bostadsrättsföreningen inte ansetts ha gjort vad som rimligen kan åläggas den för att uppfylla sitt ansvar som verksamhetsutövare. Genom att avsluta ärendet utan att vidta ytterligare åtgärd för att förmå bostadsrättsföreningen att på nytt försöka åtgärda mögelförekomsten har nämnden inte heller uppfyllt sitt tillsynsansvar på ett godtagbart sätt.